Newly
Discovered Traditional Pangasinan Idioms, Sayings, and Expressions
I have discovered a new batch of traditional Pangasinan idioms, sayings, and
expressions from members of 'Saray Taga-Pangasinan' Facebook page. Some are a
bit familiar, but it's my first time to hear most of these expressions.
If you could supply the correct translation and figure out the meaning, that
would be much appreciated.
·
Abagot la'y talon, Abagot-bagot la'y talon (The
eggplant has been uprooted.) - ?
·
Ag nalislisa'y Americano (Can’t be _____
American?) - marigo
·
Ag nalutso'y kanit (A small ant can't jump over
it.) -
·
Aga nadepa'y wawak (A crow can't ___ it?) - ?
·
Aga nalukso'y kabayo (A horse can't jump over
it.) - nag-uumapaw; Examples: Aga nalukso'y kabayo so baaw to. Aga nalukso'y
kabayo ta'y wala'd platom.
·
Aga nalukso'y karag. (The toad can't jump over
it.). - ?
·
Aga natikyab na wawak. (The crow can't fly over
it.) - ?
·
Agayla'y kasil na kapoy mo. (Your weakness is so
strong.) - ?
·
Agmo anta'y waweng mo. (You don't know your
____?) - ?
·
Agto la nalukso’y using (urang?) (can no longer
jump over ____?) - ?
·
Akagatin na balitok ya makapiley (stepped on
gold that cripples) - nakaapak ng ebak?
·
Akalat na duweg (bitten by a carabao) - ?
·
Akarel na karag (caught a toad) - ?
·
Akatae ed simbaan (has pooped in the church) -
aga makaamot, labirot; can't keep a secret
·
Aketket na baka (bitten by a cow) - ?
·
Aketket sikaton angoyaket ya atektek (Got
bitten, so ___ got toasted.?) -?
·
Aralem so misteryo. (The mystery is deep.) - ?
·
Alatian la’y kanonotan to. (His mind has
rusted.) - forgetful?
·
Amagaan ed darapilan (has dried up in the wooden
sugar mill) - ?
·
Amagaa'y binigat. ; Amagaan la'y binigat. (The
___ has dried up.) - ?
·
Amagaan la'y dika. (The grass has dried up.) - ?
·
Amay kanding kinan na pagey. (The goat is eaten
by the rice plant.) - ?
·
Ambetebetel so dalikan. (The clay oven is so
cold.) - ?
·
Ames wawak (crow’s bath) - quick shower/bath?
·
Ampait (bitter) - masakit; hurtful or sad, as in
a sad fate?
·
Ampait la'y bangus (the milkfish is already
bitter) - ?
·
Ampait ya panangaro (bitter love) - ?
·
Ampêtang so sangim - speaks ill then comes true
·
Anak nen Punga - ? (delete?)
·
Anawet ka’n maong (You are so hard.) - kuripot;
stingy
·
Anemic la’y bulsa. (My pocket is anemic.) - I
have no more money to spare. ?
·
Angagiagir ka - (delete?)
·
Angga'd layag so imis to (hanggang tenga ang
ngiti) - tuwang-tuwa
·
Antikey so salim. (Your feet are short.) - ?
·
Antikey so kurang mo. (Your ___ is short.) - ?
·
Apentew so baaw. (The rice has been ____?) - ?
·
Aperper so dalan. (The road has been compacted.)
- mabagal maglakad?
·
Aplit so lasi - (delete?)
·
Apogusa’y tren (____ train?) - (delete?)
·
Asapeyan nen inaro to'd bilay (got covered in
skirt by the love of his life?) - cuckolded?
·
Atagey la'y matay agew. (The sun's eye has
reached the heights.) - tanghaling tapat na?; Example: Bangon kila atagey lay
matay agew.
·
Atagey ya paltik; Atagey so paltik to? (His shot
using his slingshot is high?) - mataas ang pride?
·
Atagtagey so tenger to (his ___ is so high) - ?
·
Ataiya’y bitewen (got defecated on by a star) -
?
·
Atapew so bulsa (pocket is shallow) -
mapagbigay? ; generous?
·
Ataptapëw nën sa'y kinaykay na manok (shallower
than the ground that the chicken scratched) - sobrang babaw (ng rason o alibi)
·
Atubuan la'y saklor (has grown horns; may sungay
na) - masama na ang ugali?
·
Atukdol la'y tawen. (Heaven has been poked or
pierced.) - ang taas na?
·
Baleg a tae (big shit) - ang laki mong tao;
Example: Balbaleg kan tae, nanpadaeg ka.
·
Bimmatik so angabil. (The one who hit someone
ran away.) - ?
·
Binmalitok ya puso (golden heart) - kindhearted?
·
Butaw la'y bulsak. (My pocket already has a
hole.) - wala nang pera?; I'm broke.
·
Depak na tawen (a kick from the sky) - ?
·
Dila ya nandita (poisonous tongue) - ?
·
Dinatmeg dad pagew - delete?
·
Esaes na karol (whisper of thunder) - ?
·
Gagawaen dan belasan (ginagawang palabigasan) -
pinagkakakitaan?; taken advantage of?
·
Inatey so duweg ya kinetket na liyes. (The
carabao that was bitten by a louse died.) - ?
·
Inatey so patang ya agatinan to. (The frog he
stepped on died.) - ?
·
Inatey so pusa ed arap na dalikan. ; Inatey so
pusa'd dalikan. (The cat in the clay stove died.) - ?
·
Inatey ya akamulagat (namatay nang nakadilat) -
namatay sa sarap?
·
Ingawa to lamet. (He did it again.?) - ?
·
Inkubibit na tawen. (Heaven smirked. ? ) - ?
·
Ipustam la'y nanpisingan mo. (You bet on your
vegetable stash. ?) - ?
·
Kapa-kapa’y bakes (______? monkey) - ?
·
Kapigan natabaan so sungot mi ey? - Kailan ang
kasal?
·
Kareket paltak (black balls?) –
dark-complexioned; var: Kareket ubet (black bottom?)
·
Kimmankandila ran kuko (candle-like
fingernails?) - ?
·
Konkondamel (literal translation?) - slowfoot
·
Lasin baleg (big thunder) - bully
·
Lukdit mo (?) - ? (delete?)
·
Lupa'y Biyernes Santo (has a Good Friday face) –
so sad
·
Lupa'y tae (looks like turd) – pangit; ugly
·
Lusi'y duweg (a carabao’s glans penis) - ?
·
Maanag so sangim. ; Singa imburnal so sangim.
(You mouth smells like shit. ; Your mouth is like a sewer.) - ?
·
Mabegbeg ya puso (heart that is ___?) - mabait o
maawain
·
Maksil nen sa’y dagem (stronger than the wind) -
?
·
Manbibilay ed taew (living in a farmland?) - ?
·
Mandildil na asin (will lick salt) - magutom;
magtipid ng husto
·
Mankalawit na kamatis (will pick tomatoes with a
picker) - ?
·
Manlukso'y kanunotan to. (His mind is jumpy.) -
forgetful? is out of sorts?
·
Mantulak na daluyon (will push ocean wave) - ?
·
Maremes ni daiset (____? a few) - ?
·
Malurem no ngarem. (It’s cloudy in the
afternoon.) - ?
·
Masiken la’y siguro agni atalo. (He’s already
old, probably he has not lost in anything?) - ?
·
Matalag nen say bula'y Mayo (rarer than the
month of May) – very rare indeed?
·
Mataltalag nen sa’y delap (rarer than flood) -
very rare indeed?
·
Matan singa bitewen (eyes like stars) - ?
·
Minlabahas na sungot (_______? of a snout) - ?
·
Naksit so batikule'y pabo. (The turkey's gizzard
got crushed or ruptured.) - ?
·
Namamagaan na dika. ; Namagaan so dikan dalanen
to. (The grass he is treading on dries up.) - sobrang bagal kumilos o maglakad?
·
Namagaa'y dalin. (The soil will turn dry.) -
mabagal maglakad?
·
Nampanabusa’y lusi (glans penis at the verge of
death?) - sangkayugtanan; bunso; youngest
·
Nanlulubiran la’y dilam. (His tongue gets all
tied up.) - ?
·
Napanlegepa'y pato. (The duck can take dip in
it.) - madigon inluton pising o sira o karne
·
Napno lay kaban na bilen. (The creche’s? trunk
is full. ?) - ?
·
Nataneman lay aba so kagit to. (One can plant
yam in his ____.?) - sobrang dungis
·
Natdak so bonay - ?!
·
Naupot angga'd galor (The rice eaten up, up to
the toasted bottom.) - ?
·
No manasalita, singa sisilamuta'y pusa. (When
speaking, it's like a cat is licking him with its tongue.) - ?
·
Onakar ed akasabit ya tinebey (will walk on a
hanging thread) - ?
·
Onsayaw ed tapew na rainbow (dancing on top of
the rainbow) - ?
·
Unsuso ed lurem (sucking at the cloud) - ?
·
Paltak ya asireg (balls that got discolored) -
nonsense? delete?
·
Pasmadoy sangi to. (His mouth has pasma: a kind
of sweating disorder.) - malabi-labir; madaldal; talkative?
·
Pinmungol la'y alkansiya to (His piggybank got
bloated.) - ?
·
Poso ed tiyagew (heart in summer?) - ?
·
San tagayan (?) - ? nonsense? delete?
·
Say sungot mo singa darapilan. (Your mouth is
like a wooden sugar mill.) - You are noisy.
·
Say ugalim singa ulipba. (Your ways are like
black chicken.) - ?
·
Say utek to so limmetsag ed dapan. (Your brain
went down to your sole.) - You are stupid.?
·
Singa akangiriyet ya aso - ngiting aso (dog's
smile); insincere smile? smile at others' misfortune?
·
Singa anganan na pusa (like a cat’s discarded
dish) - disorderly?
·
Singa dinalanan na piyon (parang dinaan ng
pison?; like a road roller passed over it) - flat-nosed?
·
Singa eleng na pusa (like a cat's nose) -
malamig na; already cold, as in food served late
·
Singa inpatikleb ya palapa. (You're like an
upturned dried coconut frond.) - ?
·
Singa ipapagatin (like ___?) - ?
·
Singa ira bulan ya busaleg. (They’re like a moon
that’s ____?) - ?
·
Singa ka amagaan. Singa ka namamagaan ya lanang.
(You’re like being dried up.?) - ?
·
Singa ka dika'y dalin. (You're like a grass of
the land.) - ?
·
Singa ka imbalaybay ya duron. (You're like a
locust hanging on a clothespin.) - ?
·
Singa ka manaakar ya pabitay. (You’re walking
like you’re about to hung in the gallows.?) - ?
·
Singa kukot so lupa to. (His face is like
discarded halved coconut shells.) - pangit; ugly
·
Singa lupot (like a rag) - marumi; dirty
·
Singa manaakar ed pilapil ya anggapoy silew
(like walking in a rice paddyfield embankment without light)
·
Singa manaanap na dagom ed pitek (like looking
for a needle in mud) - ?
·
Umpatey so ubo ya nadakatan ton onnakar. (The
___ he trods on while walking will die. ?) - ?
·
Singa manbibilay ya oleg ya lipeng (living like
a snake in the ____?) - ?
·
Singa napansabita'y kaldero so sungot to. (Her
mouth looks like an iron rice pot can hang on it.) - nakanguso?
·
Singa onlelegep ed danum ya angga'd kalit-kalit
(like taking a dip in the water up to one's ankles?) - ?
·
Singa palapa na niyog so eleng to. (His nose is
like a dried-up coconut frond.) - ?
·
Singa sungot na pusa (like a cat’s mouth) - ?
·
Singa tegtele (like a ____?) - ?
·
Singa tikin onlalakap ed poste (like a house
lizard hugging a post) - ?
·
Singa tonger (like a ____?) - ?
·
Tangay-tangay la'd balisanga. (looking up at
____?) - ?
·
Tempeng so eleng to. (His nose is ____?) - ?
·
Tombong ya asilot (Anus that is ___?) - ?
·
Umpatey so nagatinan mon karag! (The toad you
step on will die.) - ?
·
Uran bakes (monkey rain) - ?
·
Utang otot (a rat’s credit?) - manbayar na utang
no makadukdok
·
Usil-usil ed dagëm (running after the wind) - ?
·
Wala'y daplis to (has a slightly hit part) -
baliw; crazy?
***
PANGASINAN
EXPRESSIONS
·
Aliwa Pilo; Agaylatan Pilo ey - ?
·
Marianon garapon - ?; Example: "Ay Marianon
garapon, ag makalabas ed traffic!"
·
Akauley la'y Vicenten lakanat. ; Akauley la'y
Vicenten dapmeg. (equivalent of the expression, Bahala na si Batman?)
·
Singa ka another. (Para ka namang iba sa akin.)
- ?
·
Singa mangala ak na baton ipekpek ko'd ulok.
(Para akong kukuha ng batong ipupukpok ko sa aking ulo.) - ?
·
Kalawit mo'y bitewen no inaro mo ak. (Pick the
stars for me if you love me.) - ?
·
Bari-bari, say nasiritan ko ag umbabawi.
(Pasintabi! Ang maiihian ko ay huwag babawi.) - ?
·
Gerger moy bëklëw ko! (Gilitin mo ang leeg ko!)
- ?
·
Agka mapaga ta say paga walad ponsya. (Huwag
kang mag-alala, dahil ang pag-alala ay nasa piging.) - ?
·
Agko ninengneng, nilinggis ko labat. (Hindi ko
pinagmasdan, sinipat ko lamang.) - ?
·
Laki nen baem (Your granda and your grandma?) -
?
***
PANGASINAN
SAYINGS
·
Sankaanap, sankaluto. - Madaling mahanap,
madaling maluto. - ? (meaning unclear)
·
Say ganat, pakalaa'y bayag. - Ang pagmamadali ay
hahantong sa katagalan. Haste makes waste.
·
Say kuwarta'y gunggong, paninawaa'y toon maong.
- "Ang pera ng tanga, pakikinabangan ng taong mabuti." - huh?
·
Narengel toy atot, agto narengel so karol. -
"Maririnig niya ang utot, hindi niya maririnig ang kulog." - ?
(meaning unknown)
·
No agga manlastog, agga unlatog! - 'Pag hindi
nagyabang, hindi mauuntog?"
·
No antikey so ules, ikukot so sali. No melag so
ules, ikukot so sali. - Kapag maliit ang kumot, matutong bumaluktot. Magtiis sa
kung ano ang mayroon.
·
No antoy batik na alama ya baleg, ontan met so
batik na alama ya melag. - Kung ano ang batik? (takbo?) ng malaking alimango,
ganun din ang batik? (takbo?) ng maliit na alimango. - ?
·
Kimey ka ta piyan mangan ka. - Magtrabaho ka
para kumain ka.
·
Ag manbungay pantol so sengeg na kaimito. -
Hindi magbubunga ng santol ang puno ng kaimito.
·
Nanlayag so dalin. - May tenga ang lupa. Say
tsismis tan tungtong basilyo, maples ya untayak ed sara'y Mamaritess.
·
No manbagtik so kabayo, agyo sasabaten. - Kapag
tumatakbo ang kabayo, huwag ninyong salubungin.
·
No say danum et mareen, siguradon aralem. - 'Pag
ang tubig ay tahimik, siguradong ito ay malalim.
·
No say gawam ed ag akapeket....... - ? (incomplete, so delete?)
·
Kapigan ka manpayong? No abasa ka la? - Kelan ka
pa magpapayong? Kung basa ka na? (Meaning: Kelan ka pa mag-iingat? Kung
nadisgrasya ka na?)
·
Lanlandet patpata, mitmila lara'y baton duara. -
? (meaning unknown)
·
Agka maknol ta piyano agka untanol. - Huwag kang
mag-ingay kung ayaw mong maging matunog.
·
Anto'y gawaen mo'd dika no inatey la'y kabayo? -
Aanhin pa ang damo kung patay na ang kabayo?
·
Alagar mo’y iputi'y wawak. No umputiy
wawak. - Pagputi ng uwak. When the crow
turns white. (Meaning: It is impossible.)
·
Aleg, aleg, pero manlereg. - Hihindi-hindi, pero
lumulubog. Hele-hele bago quiere?
·
Aliwan amin a mankidyam et balitok. - Hindi
lahat ng kumikinang ay ginto. Not everything that shines is gold.
·
Sinmabi, linma la, balet aga anengneng. -
Dumating, umalis, ngunit di nakita. - ? (meaning unknown)
No comments:
Post a Comment